dagdrömmarens rike

helgen rusade fram med samma jävla fart som alltid.
det vridna dygnet rubbade dess existens och minnen av sömn
var mer starka än minnen av vaken tid. eller sov jag inte?

fredagen blev tunnelbana in i vimmel och dekadens.
ljuvlig smak av malt humle jäst och vatten varvades
med marlboro silver och tung rök från mina lucky.
jag dansade mig igenom det baröverkroppade golvet
på G och fick avsluta kvällen med våffelfest utan peak
på hotell 47. sällskapet gjorde kvällen. men var jag såld?

i mer lugnt tempo hamnade nikita loca bredvid mig i soffan.
melodifestvalen överraskade mig och dippen verkade aldrig
ta slut. likaså de dåliga programmen som fyllt mina sena timmar
fram till ett nu som hellre varit ett då. eller kanske ett sen.
jag hoppas på morgondagen. fast är det iofs nu.


för övrigt så verkar åre inte bli av. jag hoppades för mycket.
undrar om hennes bitterhet på en viss person stoppade planerna.
vem vet. vem får veta. ? ?
saknad efter det vita guldet.
(och nej. jag menar inte spermier som någon ville påstå att det var...)

daft punk - make love