mellanvecka
åter hemma från den förlovande staden värnamo.
rastlös men seg. glad men ändå dystert ensam.
moderskapets 60års fest var mer än lyckad.
självklart god mat när far beställer catering.
och självklart galet mycket alkohol när pappas kusin kommer på besök.
även om man inte vill tillbaka dit ner så kändes det ändå så skönt
att komma hem. hur kommer det sig?
häromdagen hade jag tusen ord jag ville få med här.
idag kämpar fingrarna frenetiskt för varje knapptryckning för att överhuvudtaget
kunna få fram några ord.
jag har troligen hamnat i en mellanvecka.
då allt går på daglig basis för man väntar med spänning på nästkommande vecka.
deppmusiken har övergått till rock. as always.
kussa ska flytta hem till värnamo.
jag överväger fortfarande flytt söderut.
min nya pärla till bil går utmärkt. måste dock döpa den.
sthlm har fått snö. äcklig och kall snö under arbetspassen.
vacker härlig snö under fritiden.
nej. fingarna får inte fram något.
jag hatar mellanveckor. ge mig en musa...
att ta åt sig?
nu snokar jag lika mycket som någon annan.
och jag får bita i det sura äpplet. precis som någon annan.
för jag ser inte sammanhanget och hur orden yttrades.
jag ser de bara ur mitt perspektiv och tolkar dom därefter.
precis som någon annan har gjort så många gånger.
men precis som någon annan tog jag åt mig.
för orden berörde för involverad var även någon annans vän.
och någon annans vän kan nog inte vara min vän längre...
för någon annan har abdikerat från det gamla livet och åter följt
strömmen ut i havet där de stora torskarna finns.
någon annan försöker övertyga mig att så är inte fallet
att någon annan bara vill ha kul och jag borde inte lyssna
på vad torskarna och deras bubblande förespråkar.
jag är full av champagne och trött.
men finns det någon annan för mig...?
resväskeexplodering
precis när jag väl fått upp alla saker ur väskan
ska jag packa om den och fylla på med mer saker...
ordning i hemmets lugna vrå har aldrig varit min starka sida...
ska jag packa om den och fylla på med mer saker...
ordning i hemmets lugna vrå har aldrig varit min starka sida...
bonusbild.
en dag kommer jag bosätta mig i malmö
långhelgen var underbar.
tack jook, marty och carro.
800 slipers
tack sol.
så lätt och värmande.
armar trötta, riktar fokus mot obetydliga mål.
kisande ögon klarnar med handhållen skugga.
vitfrostiga vagnar av trä, smälter när jag placerar en vilsen fot.
kalla delar av betong, så hårda men ändå sköra.
mil av väg. timmar av längtan. stunder av lycka.
så lätt och värmande.
armar trötta, riktar fokus mot obetydliga mål.
kisande ögon klarnar med handhållen skugga.
vitfrostiga vagnar av trä, smälter när jag placerar en vilsen fot.
kalla delar av betong, så hårda men ändå sköra.
mil av väg. timmar av längtan. stunder av lycka.
synkroniserad
nyss. verkligheten kom ifatt mig.
kanske var det musiken. kanske var det ensamheten.
eller det faktum att hennes lukt sveptes in
bland de lätt ekande väggarna och nafsandes mot min nästipp.
kanske...
jag är synkroniserad med tiden.
låt mig ställa tillbaka klockan två år.
personlig tid
har ni någon plats, som ni egentligen aldrig sett som en egen?
en lånad stol, sorl från tusen okända ansikten och lukter som
hör hemma i tusen andra kulturer. och i sällskap blir det en
helt annorlunda upplevelse än när man är ensamt själv...
men en plats ni älskar. som bara för några minuter varje dag
ger dig ett lugn som får dig att dra på smilgroparna.
mitt smultronställe är gröna linjen. från skanstull och hem.
med rätt slags musik i öronen så önskar jag oftast att jag fick
åka bara en station till. för njutningen. och lugnets skull.
jag vet inte varför jag känner så här.
kanske för att jag är på väg någonstans.
kanske någon annan anledning...
hellsongs cover på run to the hills gör mig gråtfärdigt sinnesglad
när jag sakta glider ut över bron som tar mig till gullmarsplans höjder.
bara en station till...
ord som berör
måndagen blev som väntat bara en färdväg till tisdagen.
trots kläder av galon och gummi (och utan några böjelser eller fetischer) så blev jag
genomsur och blöt in till huden i stockholms dystra och blåsiga höstväder.
och tack vare bra sms som väntade i byxfickan i det orangeröda klädskåpet lyckades humöret
ändå aldrig sjunka till botten. små små ord som ger glädje.
kvällen spenderas i min skyddade bubbla som tar form i en blå caravan sovsäck
och som strategiskt används som filt och myssubstitut i en alldeles för stor soffa.
min nya vän (se w880i) bjuder mig på öron och ögongodis.
martys och jooks röster är alltid lugnade och roliga att höra.
torsdag. 20.45 take off to malmö.
flykten från verkligheten...
förresten...
ge mig tips om maskeradklädsel. seriös sådan...
trots kläder av galon och gummi (och utan några böjelser eller fetischer) så blev jag
genomsur och blöt in till huden i stockholms dystra och blåsiga höstväder.
och tack vare bra sms som väntade i byxfickan i det orangeröda klädskåpet lyckades humöret
ändå aldrig sjunka till botten. små små ord som ger glädje.
kvällen spenderas i min skyddade bubbla som tar form i en blå caravan sovsäck
och som strategiskt används som filt och myssubstitut i en alldeles för stor soffa.
min nya vän (se w880i) bjuder mig på öron och ögongodis.
martys och jooks röster är alltid lugnade och roliga att höra.
torsdag. 20.45 take off to malmö.
flykten från verkligheten...
förresten...
ge mig tips om maskeradklädsel. seriös sådan...
nystart, kallstart, tillbaka till ruta ett
kalla det va
med stapplande steg och trevande händer provar jag åter singellivet.
allt känns så nytt, så tillåtet och den förbjudna fruktet ges bort gratis
och den tar aldrig slut.
ungefär som utrymmet under en zigenarkjol.
sakta återkommer förmågan att forma ord.
sakta återkommer förmågan att uttrycka sig med ord.
jag förtränger känslorna som vill explodera inombords.
kväver dom med kvitton från alla impulsköp och snabbmatsdelikatesser jag beställer i överflöd.
när spricker bubblan, vem vet?
flykten från verkligheten har börjat.
jag springer med snabba steg från allt som vill göra ont och skada mitt psyke.
trapporna tar jag i två kliv, tågen tar jag med enkel biljett och flyget lyfter mig till säkerhet.
allt för att komma bort från
för jag måste glömma.
så länge jag inte känner efter, kan jag le åt världen och den lilla sol
som med svagt sken lyser tillbaka och värmer min allt för torra och kalla vinterhud.
men för er som undrar.
vi bor kvar tillsammans. vi är bästa vänner.
vi har delat upp bo-ytan. vi bråkar inte.
malmö nästa vecka.
därpå värnamo.
ytterligare framöver göteborg.
men känn ingen sorg för mig...
mobil rapport.
mobil rapport.